Helsingborg 9/9 <3

Torsdagen började med att vi var i skolan som vanligt, åkte hem tidigare ifrån grafen och åkte hem och packade. Var nervös och åkte hemifrån runt sju. Mötte Jejje på centralen, hoppade på bussen (efter att en gubbe frågat vart vi skulle och pekat på fel buss) och tryckte in all vår packning framför våra säten så att vi knappt fick plats med benen, haha. Åkte runt kvart i åtta och skrattade, pratade, lyssnade på musik, åt godis, trummade på benen och försökte hitta ett bekvämt sätt att ligga på (har nu konstaterat att det inte finns något) och det slutade med att Jejje la sig på sin banan (som jag tryckt ner i mitt liggunderlag) så hon fick banan på tröjan, haha. Runt typ tio började det spöregna ute och vi blev jätteopepp, blev ännu mer opepp när Jejje råkade spilla ut min festis över hela min tröja och min mobil (haha) men det gick över snabbt och runt kvart i elva hoppade vi av bussen i Helsingborg. Gick dit i mörkret och hittade Linda, Linnea och Katarina där. Fick nummer fyra och fem, pratade lite och sen la vi oss och sov. Vaknade igen runt tolv av att Pat, Jenny, Linn och Chloe kom dit med bil och strax efter kom folk springandes ifrån centralen (var typ femton pers som hade åkt med samma tåg ifrån Lund) och allt var kaos en liten stund. Somnade om och sov rätt bekvämt, men frös som en idiot och vaknade några gånger av taxibilar, gatusoparbil, ljud från Stena Line-terminalen och av de femtio fiskmåsarna som satt och skrek på parkeringen.

Vaknade på riktigt runt sex-sju nån gång (var jättechockad över att jag faktiskt lyckats sova nästan sex timmar) och gick på toa på McD där vi mötte Rebecka, Ellie och Emilia. Min tidsuppfattning var helt knas och förstörd, var så förvirrande att vakna utomhus på en trottoar (var ju första gången vi köade natt på riktigt). Efter det gjorde vi inte så mycket, åt godis och kanelgifflar och pratade lite med folk. Halvsov och vaknade igen av att TV4 och tidningen var där och intervjuade folk. Satt i bakgrunden och var helt slitna och trötta, haha. Tiden gick och nån gång mitt på dagen (min tidsuppfattning??) gick vi runt lite på stan och köpte födelsedagspresenter och McD-mat. Åt, pratade mer med folk, halvsov och sånt. Gick och satte oss på en staty och gjorde läxor en stund och vid tre gick vi till centralen och mötte Rosa. Vi gick och checkade in på vandrarhemmet, lämnade packning och gjorde oss i ordning. Gick tillbaka till kön, Rosa fick nummer 30-nånting (inte illa för att vara vid tre på eftermiddagen och Arks näst sista spelning) och sen gick vi och köpte frukt/bröd i världens konstigaste affär (överdriver inte ens, de hade soffor i en trappa så man kunde sitta och äta där?). Gick tillbaka till kön igen, åt och lyssnade på soundchecket (Radical <3) och nån gång vid typ fem-sex började folk bråka och allting blev kaos. Var sjukt nervös och ställde upp oss i kön runt sex. Pratade och folk bråkade ännu mer, var äckligt nervös och ledsen och besviken och ville bara börja gråta eller gå därifrån. (Ville typ äta upp plakatet så nervös jag var, haha.) Runt sju var det insläpp, var ett lugnt och ganska långsamt insläpp eftersom man skulle visa leg om man var över arton och så, så det var bra. Gick in och andades ut av lättnad när jag ställde mig bredvid Jejje nästan i mitten. Vi fick de platserna vi förtjänade och det var så skönt att äntligen stå där vid den sjukt lilla scenen utan kravallstaket. Folk fortsatte bråka när de kommit in och efter typ fem minuter var det så trångt så jag höll på att dö eller nåt, stod där i två timmar och Jejje och Pat hatade mina höfter, haha. La våra väskor och kameror på scenen och det var världens projekt att få av sig sina tröjor, kunde ju inte backa för att få av sig dem, utan var tvungen att hela tiden stå kvar med axlarna och höfterna för att inte bli utknödd och hamna på andra raden. Halvgrät redan innan konserten hade börjat, men blev mer och mer pepp ju längre tiden gick. Var nyfikna och tog kort på setlisten, dog lite åt Hygiene squad, Radical och Dysfunk, MH <3

 

Ark var försenade som vanligt och strax efter nio började det åska och de gick på scenen i SOTA-kläderna <3 var inget skynke och det var jättekonstigt att se dem gå på. Blev glad, men kunde inte filma eller fota utan var tvungen att hålla i mig i räcket/högtalaren för att behålla min plats. Blev ännu trängre och jag trodde seriöst jag skulle dö (fast värst var det under Tell me this night, man hör på videoklippet när jag typ ”AAAAJ” och Jejje upprepar typ hundra gånger ”IN MED HÖFTERNA IN MED HÖFTERNA”). De var sjukt fina som vanligt och Martin kollade hela tiden, var så udda när man stod så nära och typ kollade upp i deras näsor när de stod precis framför en. (Tecken på att det var sjukt nära: Ola höll på att slå oss med vingarna i huvudet när han skulle vända på sig, fick ducka haha. Lasse höll på att slänga basen i huvudet på oss. Ola typ piskade Jejje med fransarna på den vita jackan. De höll på att trampa på våra kameror som stod på scenen hela tiden, haha. Gick inte att fota och det enda som kom med på videoklippen var deras skrev HAHA. Tog på fjädrarna på vingarna och Jejje stod och petade med en tråd på fransjackan, hahaha.) De spelade massa fina låtar, Hygiene squad (blev sjukt glad, har saknat den så himla mycket), Radical, Deliver, Dysfunk (blev glaaaaaaad och försökte ringa pappa, men kom tydligen bara till telefonsvararen), Solitude, Trust is shareware (äntligen!), och en bit/annan version av The glad yeah och The red cap! Det var massa fina mellansnack (regnbågsbarn och arkdiggande föräldrar, att låten är dedikerad nästa generation arkfans inför Father of a son, och att de alltid gjort allt och alltid till hundra procent, om vi var två meter långa skulle vi sträcka ut oss till vår fulla längd, skruva upp volymen på instrumenten, om jag kunde gå ner i spagat skulle jag göra det, och det finaste innan ITAFTRS, att de var så stolta och tacksamma för oss, allt de fått vara med om och all kärlek vi visat <3, och så allt om att det här var den sista intima spelningen, den sista riktiga, och att det skulle bli den längsta någonsin, och att alla som inte kände igen de udda låtarna måste förstå att de var för oss, för att det var sista gången, och så att de bara kommer spela de största hitsen på Grönan). Fick vatten av bandet, för det fanns ju inget dike och Lill-Martin vägrade ge oss vatten innan konserten, och vi stod och viftade med plakatet för att det var så varmt under hela konserten. Var så varm och trött och slut och illamående, och hade så himla ont på slutet av konserten så jag kunde inte skrika, sjunga eller hoppa (fast jag hoppade asmycket en stund när det inte var lika trångt på första raden längre) så som jag ville på slutet. Nån gång i slutet av konserten skulle Jepson dela ut plektrum och jag hängde över staketet och sträckte ut handen mot honom, och så såg han mig rakt i ögonen, log och tryckte ner plektrumet i min hand, blev så himla himla glad, behövde verkligen det. Jag grät som ett svin under hela ITAFTRS, Ola tog upp vårat plakat och jag blev glad och stolt haha. Grät ännu mer under Apocalypse och när Ola sa att nu är det bara en vecka kvar, stod och grät och kunde inte sjunga, inte hoppa, inte nånting, fingrarna domnade bort och jag var så himla, himla ledsen. Var så på riktigt, kändes verkligen att det var sista gången innan Grönan, sista riktiga spelningen. Försökte verkligen ta vara på det, och jag lyckades, är så himla glad och lycklig och det blev ett så himla bra slut på allting (för faktiskt känns Tivoli mer som det riktiga slutet, och Grönan bara som det officiella slutet, och jag är så glad att mitt slut blev såhär bra).

Efteråt gick Rosa fram till oss och vi väntade lite för att se ifall Martin skulle ge setlists, men han vägrade göra det, så vi gick till Vinylbaren där efterfesten skulle vara istället. Köpte asdyr Pepsi och så satt vi där en stund tills vi började undra vart alla andra var och smsade Pat, som skrek att alla var på baksidan med Arkiii. Gick dit och pratade med Sylle, sa ’jag hörde att du tyckte om vårt plakat på Liseberg’ och så frågade han vilket det var och jag berättade att det var det med hålen, och så sa han att han hade skrattat jättemycket åt det och att det var genialiskt och väldigt professionellt med Jens glasögon och klaviaturen, hahah. Blev glad. Sen pratade vi lite till om kvällens konsert och han frågade hur det var, sa att vi tyckte det var asbra och att de spelade sjukt bra låtar. Efter en stund skulle han gå till Vinylbaren för att förbereda inför efterfesten, så vi sa hejdå och efter en stund gick vi också dit. Var nåt strul när vi skulle in, för jag och Jejje hade inte fått nån stämpel vid insläppet, men vi fick en och allting löste sig, så vi gick in, gick till garderoben där vi träffade på en denna gången sjukt förvirrad Sylle som letade efter nånting, och så hämtade Rosa ut sin jacka och vi gick och satte oss i Vinylbaren igen. Väntade och mer och mer folk dök upp, satt mittemot några killar, varav en hela tiden envisades med att prata med mig, men jag hörde ingenting för 1. de spelade ashög musik och 2. han snackade skånska, haha. Han såg typ ledsen ut när jag sa att jag inte förstod nåt och så gav han upp efter en stund, hehh. Vi var trötta, så vi satt mest bara där och lyssnade och såg på medan alla dansade och sånt (vi dansade inte som vanligt). Pratade (eller ah, försökte i alla fall haha) och satt där och var trötta, men det var kul och så. En random kille som såg ut typ som Timbuktu gick fram till mig när jag väntade på Jejje utanför toaletten och började fråga när jag var född och sånt, och sen sa han ’det var synd, för jag dras bara till oturstanter’, haha? När vi gick tillbaka till bordet för att sätta oss frågade den pratglada skånska killen ifall vi hade fuskat oss in, och jag sa att nej, vi är faktiskt arton, och han bara skrattade och trodde inte på mig, hm. Efter en stund gick vi ut på uteserveringen, tänkte prata med folk och kanske Martin (men han dissade oss bara, haha), men jag fick inte ta ut min Pepsi dit så jag fick hetsdricka och slänga halva drickan, och sen när jag väl gick ut ville ordningsvakten se mitt leg igen, så jag visade det och han skrattade och sa ’åhfan, det trodde jag inte’ (åh tack, tack för att du säger till mig att jag ser ut som typ elva). I alla fall så satt vi där en stund och knödde på en fåtölj bredvid Pat, Jenny och Linda. Gick in efter en stund igen och så såg vi på medan alla andra dansade. Satt på kungaplatserna (hahah) och så kom en hårdrockare som såg ut som Slash fram till oss och frågade varför vi var så ledsna och så blev han pissed på mig när jag inte förstod vad han sa, och sen bjöd han upp Rosa och de gick och dansade en stund. Jag och Jejje var de enda som inte dansade, hm. Hampus hade öppnat fönstret också, så några av de som är under arton fick klättra in och vara med och dansa under den sista halvtimmen typ (som var helt kaos, alla dansade, Martin försökte få upp oss, folk lekte med Jens glasögon, glas vältes och det var öl och cider och skit överallt i hela lokalen, och folk dansade på borden så de gungade och folk låg och hånglade i sofforna). Var en kul efterfest, ångrar mig lite i efterhand att jag inte följde mitt hjärta och var med och dansade, för även om jag inte kan dansa hade det säkert vart kul, men jaja, typiskt mig-sak att göra, oejwinwfue. Runt halv fyra eller nåt var efterfesten slut i alla fall och vi gick till backstageutgången, hoppades på att Ola (som var ledsen och hade suttit för sig själv och blivit full?) eller nån skulle komma ut så vi kunde få pratat med nån mer. Gick därifrån och väntade på framsidan istället, Martin, Jens och Sylle kom ut men det var så sjukt mycket folk där som typ omringade dem så vi pratade aldrig med dem, och Martin var full (slog mig med sin väska när han vinglade där ifrån), så det var nog bra kanske, haha. När vi sagt hejdå och skulle gå därifrån gick vi bredvid Jens fast med några meter emellan och han sa hej och skrattade och sen sa vi hej tillbaka och började skratta ännu mer och det var jätteudda, haha. Mötte Sara, Nadja och Cilla och gick med de till deras hotell som låg på vägen till vårt vandrarhem. Var så sjukt trött så jag var på väg att somna/få overklighetskänslor hela tiden så jag fick typ dra tillbaka mig till verkligheten och hålla mig vaken genom att tänka saker som ’jag står på en trottoar’, ’där är Jennifer’, ’jag är i Helsingborg’, ’där är en cykel’, hahaha. Kom fram till vandrarhemmet runt fyra nånting tror jag, gjorde oss i ordning och gick och la oss, var så sjukt härligt att få sova i en säng, var jättehärligt och jag var glad och lycklig och somnade på typ en minut.

Morgonen efter vaknade jag efter typ tre och en halv-fyra timmars sömn av att folk smällde i dörrar, skrek på skånska och skrattade i typ 800000 decibel och jag var paranoid och trodde vi hade försovit oss, så jag kunde inte somna om utan låg bara kvar och hade ont överallt och kände mig halvsjuk. Vi gick upp vid nio, gjorde oss i ordning och sen gick vi och åt frukostbuffé. Pratade med några översociala tanter, varav en spillde ut allt sitt kaffe över sig (haha) lite senare. Gick tillbaka till rummet, gjorde oss i ordning, packade och segade oss och checkade ut nån gång vid elva. Gick på stan med våra svinigt tunga väskor, letade efter en skivaffär och vid kvart över elva gick vi till centralen och letade upp spåret som Rosas tåg skulle gå ifrån. Läste tidningen, pratade och sa hejdå och så åkte jag och Jejje upp igen och hittade Sara, Nadja, Linn, Linnea och Katarina. Pratade en stund och sen dök Lasse upp, gick och sa hej och han stod med en plastpåse i handen som han snurrade på hela tiden och så påminde han oss om att ’nu är det bara en spelning kvar’. Skulle precis följa med honom ut för han ville slå sig ner på en bänk eller nåt(?) när Sylle dök upp och de gjorde en asrolig grej vid en glasvägg, och så sa vi hejdå för de skulle gå och äta istället. Vi slog oss ner på golvet igen och pratade en stund om Gävle (måste kolla upp det, hm) och sen följde vi med Linn och Nadja ner till spåren. Rebecka och Ellie kom dit och så kramades vi och sa hejdå och vi ses på fredag, och sen åkte vi upp och stressade till våran buss (som ändå var sen). Bussen stank kattpiss/mögelost/scenkläder och vi pratade, åt godis, lyssnade på musik och sånt, och runt halv fyra var vi framme i Göteborg. Sa hejdå till Jejje, och jag följde med Rebecka till pressbyrån och sen sa vi hejdå och hon hoppade på tåget och jag gick och hoppade på en proppfull och asvarm spårvagn och åkte hem till Kortedala.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 Facebook Facebook Facebook Facebook Image and video hosting by TinyPic